Romeo återvänder ensam
Älska mer! /U.
Någon som vill riskera livet med mig någon dag? Tror ni att det går att balansera på sträcket i mitten av en väg, utan att bli påkörd? Jag tror det, i alla fall om man inte väljer en natt. Någon som vill vara med och prova?
Medio tutissimus ibis!
Jag, kan du tänka dig! JAG av alla, tycker det är helskönt att vara hemma igen. Ni är så självklara i mitt liv. Det känns som om ni tagit ner mig på jorden igen efter min längtan efter det okända där ute... Känslan av att flyga bort från allting finns där, men inte alls så intensivt som förrut...
Hanna, min vän, det finns nog ingen som kan ge så vackra komplimanger som du!
Vet en annan rolig grej med lite mer action...
Nästan som rysk roulette. Det hela går ut på att man på en ödslig, 2-filig väg väljer var sin vägbana var att gå på. Den som blir överkörd först har förlorat. (Eller vunnit, det beror på vilken inställning man har till livet.) Körde den med Linda en sen kväll efter promenad till Bjursjön. Men eftersom det inte dök upp någon bil på en lång stund avbröt vi leken, men kunde sekunden efter konstatera att det var jag som skulle förlorat!(vunnit, hur man nu ser det)
Minns du?
Jag minns, ja! Det var intressant, verkligen.
Nu är det så att jag inte har någon lust att bli av med någon av mina vänner, så därför tyckte jag att det var bättre att gå i mitten av vägen.
Är inte det också en risk?
Hela livet är en risk... allt är mer eller mindre riskfyllt. Jag säger som James Dean:
- Lev fort, dö ung och bli ett vackert lik!
Jo, men lite spänning i tillvaron måste man ju ha och jag tänker inte låta mina vänner dö. Jag tänker inte bli ett vackert lik, jag ska brännas eller något ditåt. Hade föredragit ett "poff".
Skit, ni är ju så galet skumma!
Varför det? För att vi pratar om döden? Jag ska träffa dig när jag dör, Ulrika! Men du ska inte träffa mig, för du ska till himlen och inte jag.
jag kan ju följa med dej till... ja vart du nu ska som inte e himlen för där kommer jag nog inte in.
Jag ska till något som liknar himlen, men dit alla kommer. Ett ljust land, ett sommarland. Där man vilar upp sig inför nästa liv. Det är tur att du vill följa med mig dit!