I en annan del av Agneberg

Jag vet inte om jag vågar visa mig på denna blogg, med tanke på att jag inte har skrivit ett enda inlägg minst ett år! Men jag håller helt klart med om att vi ska fortsätta hålla bloggen vid liv och härmed gör jag en insats. När jag tänker på tiden som varit känns det lite lustigt. Tillsammans har vi varit samlade som små pyrotekniska krutkorn i en raket som målmedvetet färdats åt ett och samma håll. Men helt plötsligt exploderar den och vi alla far ut som små glittrande stjärnor åt varsit håll i ett mycket vacker fyrverkeri. Men på ett ögonblick är det över och alla är borta...

Fast inte riktigt alla. Jag är här. Och tjockisen(ta inte illa upp) är här. Och vad gör vi då? Jo, sjäv bråttas jag med min osunda dragning till meningslösa studier. Och tjockisen, ja hon har fullt upp med att vara tjock och att läsa företagsekonomi på komvux. Klokt, mycket klok. En vacker dag startar hon ett eget företag och säkrar framtiden för hennes kommande aliens.  Förra fredagen följde hon med mig till Göteborg för att vara mitt moraliska stöd och vägvisare. Vi hade tre adresser att hitta till Olof Wijksgatan=Universitet, Götagatan=Studenternas hus och Wasagatan=Akademibokhandeln. Jag hittadse en buss som tog oss till Gbg, Tjockisen hittade en spårvagn som tog oss till Berzelligatan och en tant hittade oss och tog oss till Olof Wijksgatan. De är förvånandsvärt trevliga göteborgarna. En kille tutad på mig för att han såg att jag tappade en av mina kartor. En sådan dag blir man vänligt inställd till människosläktet. Men vad är det för sort människor som väljer att läsa latin på heltid? Det var vad jag funderade på när vi traskade upp mot instutitionen för arkeologi och antikens kultur, latin och grekiska. På trappan satt en tjej som artigt presenterade sig för oss. Hon var visst journalist, men hade inte läst på universitet tidigare, hur det nu gick ihop. Det visade sig att vi var 15 stycken latinnördar, alltifrån flerbarns mammor till gamla gubbar till lingvestikstanter till såna som mig. Många var mycket pratsamma och undrade vilka vi var. Jag gömde mig lite bakom tjockisen, fortfarande aningen misstänksam tills hon påpekade att det kanske var bättre om jag satt ytterst och pratade med dem eftersom det var jag som skulle läsa latin. Vi bytte plats och jag hamnade brevid Stellan. En mycket trevlig herre. Han talade om för mig att han tagit studentexamen i latin i början av 50-talet, och nu ville han återuppliva sina kunskaper. Det var på den tiden då man var tvungen att läsa latin för att över huvudet taget få lov att läsa något annant språk som t. ex. engelska eller tyska. Förövrigt var han lärare.
                     Vår lärare i elementa I som förövrigt var docent i latin fick tämligen snart tala om för oss vad heltidsstudier innebär, detta eftersom lingvestikstanten började med att klargöra att hon inte ville ligga på stranden och läsa inför tentan och därför frågade om det gick att tenta om. Heltidsstudier= 40tim/v.! (Men ingen närvaroförpliktelser för csn, vilket innebar att jag kunde skolka hela första veckan eftersom lekionerna bara skulle handla om svensk grammatik.) Vi gick igenom språksläktskap och latinets roll genom historien, då en kille i hästsvans längst bak räcker upp handen och påstår att man tagit miste på år 600 och 800 och att det därmed fattas 200 år av historien. Hur bemöter man ett sådant påstående utan att idiotförklara personen i fråga?

Men så kom vi då till den ultimata frågan då vår lärade sa:

•-         Varför läser man då latin? För det kanske folk frågar er. Läser du bara latin?

Sammanfattning av svaret: Ska man kunna läsa orginaltexter från 1800-talet och tidigare måste man behärska detta språk. Om man nu inte vill förlita sig på en översättning vill säga. Och vem vill det liksom?

                     I pausen fick vi en liten guidad tur runt i byggnaden. Vi fick kika in i et litet bibliotek med antika latinska böcker. Antika läroböcker i latin med obscent innehåll saknade i jämförelse med de andra böckerna stödöversättningar på engelska då de engelska skolpojkarna inte klarade av att läsa sådant. Då fick istället italienskan rycka in.

                      När vi var klara plockade vi fram kartorna igen för att leta upp Studenternas hus. (Uppenbarligen finns också ett Lärarnas hus med undertitel "Kunskap är makt") Efter att ha letat en stund och givit upp vårt eget lokalsinne gick vi in i en frisörsalong och frågade eftervägen. Vem har påsttått att det är gratis att läsa på universitet och högskolor? 315 spän för inskrivning i studentkåren! Why?               

                      Vi var nu hungriga alla tre, men innan vi gick för att söka upp något ätbart letade vi oss fram till Akademibokhandeln på Wasagatan. Fick en smärre chock när jag fick se priset på böckerna. Över 400kr för Vivat lingua latina som inte ens hade en riktig pärm! (Har vi det här laget köp litteraur för över 1000kr och det är för 1/3 av kursen.)

                      På Mixit åt vi varsin god sallad, innan vi promenadade mot Nordstan och shopping. På Rut inhandlade vi båda varsit svartmönstrat linne och fyndade lite trosor, provade en ny sorts provhytt och fotade babymagar. På H&M handlades det lite mammakläder också. Dagen avslutades med en latte/choklad på terminalen innan vi tog bussen
hem till byn igen.