I en annan del av Agneberg

Jag är så trasig att jag inte är värd att kallas människa längre. Jag lägger ner all verksamhet ett tag nu. Jag måste satsa allt jag har på att hålla mig själv vid liv. Även om jag inte vet om jag vill det eller inte. Aldrig förr har det väl gjort så ont att leva. Aldrig förr har det varit så meningslöst att andas.

Skär dig inte. Det är inte värt det. Smätt dig själv med gummiband i stället. Jag kom på en kompis med ett gummiband idag. "Är det mitt fel att du har ett gummiband på handen?" frågade jag. "Ja" sa hon. Det är illa när min ångest får andra  att göra som jag, men att smätta sig är bättre än att skära sig. Gör det inte. Det är inte värt det.

Det är så mycket rivalitet! Varför? Nej, nu lägger vi ner detta och gör något vettigt av våra liv. Jag vet, Angelica, att du gillar mina "bröder" egentligen. Love, love, not hate.

Jag citerar min själsbroder (Martin) och säger: Älska mer och  hata mindre

(Jag råkade ha en Nordman-låt  från 1994 som rubrik. Fråga inte varför. Jag hade den på skrivbordet. Fråga inte varför. Jag har absolut ingen aning)

Och varför, varför, tar man bara med sig 800 svenska kronor när man åker till Sverige? Mhm, Sverige kanske är billigare än Frankrike, men 800 kronor? Lite väl optimistiskt, kanske.

Vad är det för en dag? Är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag för det är Ulrikas födelsedag. Hurra, hurra, hurra!!!!!!!!

Så kom den då dagen vi alla väntat så ivrigt på, årets stora höjdpunkt. Np i matte B. Nej, jag menar ju självklar att Ulrika fyller 18 år idag. Grattis,  på den stora dagen.
Det hände ngt väldigt lustigt, mysigt och underligt denna dag. Så här var det  dagen till ära hade vi matteprov, jo jag tror nog att det var bara för din skull som vi hade nationella idag. Men när vi nu sitter där och skriver så att våra pennor (jag hade 8 st med mig bara i fall att) glöder, då kommer mattesnillet/ matteläraren Kalle in och bjuder födelsedagsbarnet på muffins och cappuccino och ett litet ljus fanns det med på den provisoriska brikan oxå.
Det må jag då säga, en sån trevlig liten prick han är den där Kalle. (Han övervägde nog aldrig hur brandfarligt det kan vara med brinnande ljus och Angelica i ett och samma rum.) Sen så var ju vår klass trevlig och sjöng för henne oxå.

GRATTIS!!!!!!!

(If you tolerate this your children will be next)

 Jag börjar snart säga som Angelica: "En ipren? Nej, två stycken på samma gång ska det vara. OCH något starkare." Då kanske...

Jag körde igenom Göteborg idag! Oj oj! Det trodde jag inte om mig själv. I och för sig var det vid halv tio på morgonen och väldigt folktomt, men jag är nöjd, mycket nöjd. Okej, jag behövde bara byta fil en gång. Det var väl egentligen ingen merit. Men jag körde om många bilar på motorvägen. Jag är rätt stolt.

Egentligen ville jag bara skälla lite på Linda. Jag hittar inte din blogg! Jag har lagt ner flera timmar på det, men den går inte att hitta! Jag tycker att det är lågt av dig att inte ens ge en ledtråd, liksom! Kan jag inte få adressen i födelsedagspresent?

Älska lite mer, om ni är på  humör /Ulrika

Ulrika fixar! Ja, men absolut! Ulrika tar bort hela personprofilen! Jaaa! Ulrika är tvungen att ladda upp en ny visningsbild! Precis. Sorry, Honey-Hanni.

Angelica och jag är nu invigda matchande strumpor. Grattis till oss! Jag är nöjd, mycket nöjd.

Ja, jag har försökt! Ja, jag letade igenom alla naturligt tänkbara bloggar, jättesystematiskt dessutom! Hittade jag Linda? Nej. Blir jag lite sur? Ja. Linda! Träd fram, träd fram! Bekänn! Du vet vad som händer annars! Confess, confess, confess! HannaochUlrika PLUS Angelica är inte nådigt. Passa dig! Vi vet var du bor! (Även om du tydligen inte bor i Uddevalla på blogg.se i alla fall)

På svenska roade Sanna och jag oss med att skapa nya, genomtänkta, nytänkande (helt enkelt) namn. Vi är mycket nöjda med resultatet. Schinca Knéckèbroedh är ruskigt hett just nu!

/ Korf Broedh (ja, det ska vara särskrivet)

Igårkväll var jag på stan med Bim. Anledningen till att vi befann oss på själva Kungsgatan var för att jag ville se hur fattig jag var. Sen satte vi oss på en bro som går över "floden" (pinsam felsägning från mitt förflutna som ofta hemsöker mig i form av elaka komentarer) Bäveån. När vi satt där på alkisarnas parkbänk går det förbi ett gäng på tre pojkar (enligt dem själva var de nog fullvuxna, starka och ståtliga men, men tro mig så var icke fallet) och en kvinna. Följande meningsutbyte ägde typ rum:
-Titta småflickorna har hajk, säger den ene pojkspolingen.
-Ja, vi tänkte sätta upp ett tält här om en timme.
(Det ser lite rangligt ut för farbror. Ska vi hjälpa farbror över vägen? Den är nog lite för trafikerad för farbror i hans tillstånd.)
Sen fick vi se avståndsbedömning när den är som bäst.Två unga pojkar, ett eller två år yngre än oss själva, stod i mitten av övergångsstället mellan kampenhov och Kungsgatan.
-Ahhh, det kommer en bil, säger den långe av de två och de springer.
Bim och jag tittar åt sidan och sen på varandra. ??? Menar de bilen där borta i rondellen? 
Jaja, vad gör man, fylla är en stor del av våra Svenska traditioner. Det resulterar ju oxå i skratt ibland. Skål för alla fylletrattar som förlänger ens liv.

PANIK!!!! Vi har franskaprov på torsdag och jag har inte pluggat än. Inte heller har jag läst på till islandsprovet, illa illa. Vi får heller inte glömma Nationellaprovet i engelska vi har på fredag. Tre IG att se fram emot då, FAN. Men om några veckor har vi muntliga i engelska och fan va vi kommer äga Ullis. och så har vi nationella i matte på din födelsedag vilket jag inte hinner plugga på heller för på tisdag kommer anso. Sen så finns det ju prov i svenska och i teckenspråk. Jag ska ha så kul de närmaste veckorna. SOMMARLOV!!